Hem

Facebook. Ersätter eller mildrar det vårat behov av kontakt?

Efter att, lite halvt besatt, kollat hans profil ungefär var fjärde timme inser jag att mitt beteende antagligen är utöver det normala. Det är inga nya saker jag kollar när jag går in på profilen. Jag måste bara in. Jag bläddrar inte igenom några bilder. Det har jag redan gjort tillräckligt. Jag kollar bara loggen. "Bara" loggen. Det jag fiskar efter är information. Vad gör han? Vad tänker han? Vad tycker han är roligt och vad dissar han? Varför är jag så besatt? Är det för att jag inte har något bättre för mig eller tycker jag att hans liv är så fruktansvärt intressant?

Egentligen tycker jag faktiskt inte att det är särskilt kul eller spännande att kolla profilen hela tiden. Det är mer som ett beroende. Ett sug. Som att han är nikotinet och profilen är cigaretten. Som att jag vill åt honom, men tar profilen eftersom det tillfredsställer(inte på det snuskiga sättet) mig för en stund tills det är dags för en ny dos.

Istället för att kolla profilen denna gång(det har gått ca 4 timmar sedan sist...) beslöt jag mig för att skriva ett blogginlägg för att se om det är ren rastlöshet eller besatthet. Just nu, lutar det faktiskt åt rastlöshet. Jag känner mig ganska nöjd med att blogga istället. PUH! Det känns ganska skönt. Jag kanske borde börja blogga mer helt enkelt.